|
När autenticiteten utmanas »
En föremålsundersökning och dess tänkbara konsekvenser för museiobjektet
Masteruppsats i musei- och kulturarvsvetenskap vt -10.
Uppsatsen behandlar ett föremål som donerades av en grupp privatpersoner till Livrustkammaren i Stockholm. Det rörde sig om ett bett, som enligt familje-traditionen skulle ha burits av Gustav II Adolfs häst Streiff vid slaget vid Lützen, där kungen stupade. Bettet hade kommit i donatorernas ägo genom arv efter riksdagsmannen i bondeståndet Petter Jönsson i Träslända, som i sin tur erhållit det i gåva av Oscar I. Uppsatsen består av e föremålsundersökning där det konstateras att bettet sannolikt inte användes vid Lützen. Den visar också att bettet som Streiff bär i sin monter idag är ett rekvisitaföremål som tillkommit under 1800-talet, och att originalbettet troligen försvann när Tre Kronor brann 1648. Med utgångspunkt från undersökningen diskuteras varför bettet ansågs vara en värdefull gåva och vilka konsekvenser gåvan hade för givare och mottagare. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring det donerade bettet och bettet i montern, samt deras roller som museiföremål i framtiden.
Ladda ner PDF via Diva
![]() |
Den falska nyckeln »
Stångbett - historia, funktion, katalogisering
Magisterexamensarbete i musei- och kulturarvsvetenskap vt-09.
Belönad med Livrustkammarens vänners uppsatsstipendium 2009.
Ridning är en flyktig konstform, vilket innebär att de medel som står till buds för att dokumentera den är otillräckliga, och att den utrustning som användes av de gamla mästarna är viktiga ledtrådar för att förstå deras konst. Det mest specialiserade verktyget för skolridning är bettet, särskilt stångbettet.
I takt med att museikatalogerna blir tillgängliga för allmänheten via internet kommer ryttare att söka efter information om bett. Det är då viktigt att katalog-
informationen inte bara har relevans för intendenter, arkeologer eller konstvetare, utan även för ryttaren.
I den här uppsatsen placerar jag betten i en kontext genom att förklara två olika betslingsfilosofier, och hur de påverkar bettens utformning. Det följs av en kort historik kring ridkonsten och bettens utveckling från 1500-talet och framåt. Därefter beskriver jag bettens funktion, och ett förslag till en svensk termonologi för katalogisering av bett. Uppsatsen avslutas med några reflektioner kring katalogisering och fotografering av bett.
Ladda ner PDF via Diva
Hästboken som kunskapskälla »
Förebilder och undervisande inslag i ett urval svenska hästböcker för barn och ungdomar publicerade 1962-1981.
Kandidatuppsats i litteraturvetenskap vt-07.
Den svenska hästboken för barn och ungdomar förändrades kraftigt i övergången mellan femtiotal och sextiotal. Den största förändringen var att den övergick från att vara pojkbok till att vara flickbok. Samtidigt började den distanssera sig från de översatta böckerna av framför allt anglosaxiskt ursprung genom att sträva mot en mycket hög grad av realism. Den här studien baserar sig på analyser av arton böcker skrivna av sex författare, med syfte att undersöka vilka förutsättningar de skildrade protagonisterna har för att ägna sig åt hästar och ridning, hur de får sin kunskap, och i vilken utsträckning de undervisande inslagen är inriktade på att lära ut saker till läsaren. Syftet har även varit att försöka spåra hur ridsportens omvandling från överklassysselsättning till folksport, samt barnbokstrender i stort, speglas i hästböckerna.
Ladda ner PDF (X kB)
| 