"Classic and academic equitation is not a spectacle which is lassitudinous and dull. It is a calm and serene spectacle in which the horse may be seen to have pleasure."

 

Nuno Oliveira

 

    

 

Det är dags att ta den hippologiska kulturhistorien på allvar...»

 

...och jag är en av dem som tänker vara med och göra det! Jag, Anna Backman, har en masterexamen i musei- och kulturarvsvetenskap från Uppsala universitet. Jag är fil mag i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning, och fil kand i litteratur-vetenskap. Hösten 2011 är jag projektanställd som intendent vid Livrustkammaren. 

 

 

Mitt specialområde är hippologisk kulturhistoria. Min kandidatuppsats i litteraturvetenskap var Hästboken som kunskapskälla. Förebilder och undervisande inslag i ett urval svenska hästböcker för barn och ungdomar publicerade 1962-1981, där jag undersökte hur hästböcker för ungdom användes i folkbildande syfte under perioden då ridningen blev folksport. Jag har också skrivit om djurens roll i Jilly Coopers romaner. Min magisteruppsats i musei- och kulturarvsveten-skap Den falska nyckeln. Stångbett - historia, funktion, katalogisering är tänkt att kunna fungera som en praktisk handledning för den som ska katalogisera bett på museer. Min masteruppsats När autenticiteten utmanas. En föremålsundersökning och dess tänkbara konsekvenser för museiobjektet fokuserar på ett par bett ur Livrustkammarens samlingar. Där fördjupar jag mig i föremålsbiografiska teorier och begrepp som autenticitet och symbolvärde.

 

 

Jag är själv ryttare med ett starkt intresse för klassisk dressyr, och har det senaste decenniet försökt förbättra min ridning med hjälp av kunskaper som jag bland annat hittat i böcker skrivna av gamla och nyare mästare, men framför allt fått från tränare som är del av den levande ridkonsttraditionen - främst då Júlio Borba som är en ypperlig representant för den portugisiska grenen av denna. Detta medför att jag i ridkonstens materiella kulturarv inte bara söker förståelse för en tid som flytt - utan även nycklarna till en konstart som för mig och för många andra i högsta grad lever och frodas. Den glädje som jag upplever genom att utöva ridkonst tillsammans med min häst är en glädje som jag unnar alla. Det är en av anledningarna till att jag är så angelägen om att slå vakt om det hippologiska kulturarvet. Ett annat skäl är att det är en så ofattbart stor del av människans historia. Att tänka sig en värld utan hästar är mer svindlande än att tänka sig en värld utan motorer, för hästen har funnit i så många fler sekler och millennier.

 

 

 

 

 

Tristan - danspartner, försöks-kanin och familjemedlem »

 

 

Min fyrbenta vän heter Tristan och är en korsningsponny född 1997 e Pluto Marion - Pluto Romeo. Jag har haft honom sedan han var fyra månader. Han är en känslig individ och en väldigt speciell person-lighet, som i högsta grad lever upp till myten om att lipizzanare mognar sent. Att mormor var gotlandsruss märks mer på aptiten än på temperamentet.

 

 

Uppsala linneanska trädgårdar »

 

 

Jag arbetar sommartid som museiassistent på Uppsala linneanska trädgårdar, främst på Linnés Hammarby och Linnéträdgården. Båda dessa museer är platser där nutid, dåtid och allt däremellan sätter en stark prägel på platserna. Autentiskt 1700-tal har påverkats inte minst av 1800-talets romantiska historiesyn, och vår uppgift är att presentera miljöerna som de akademiker vi är, utan att magin går förlorad. Uppsala linneanska trädgårdar

 

 

 

 

Anna Backman © 2009 • anna.backman@hippokultur.se

Hippologiskt kulturarv 

Anna Backman