Slutspurt på höstterminen

2014-12-15 13.49.11

 

De senaste veckorna har dagarna varit fyllda av skrivande från morgon till kväll. Dels ska masteruppsatsen bli färdig nu, dels var det deadline för artikeln ”A battle in the margins – Academy equerry Johan Leven Ekelund’s manuscripts on horsemanship” som nu ska berabetas av redaktionsgruppen på Eighteenth Century Worlds i Liverpool. Jag har dock fått tillfälle att bläddra lite i roliga böcker under arbetet. Bilden ovan är från en bok av Dionysus Robertson som publicerades på 1770-talet, och där får man intryck av vilken okunskap veterinärerna brottades med på den tiden. Sidan på bilden handlar om orimligheten i att bedöma hästens temperament efter dess färg.

Det är kul att bli läst!

Ibland undrar jag om det är värt besväret att gneta på med min stundtals ganska nördiga hästforskning, och om någon egentligen är intresserad av vad jag håller på med.

Jag var inne och kollade min statistik på Diva, vetenskapsportalen där man kan ladda ner mina studentuppsatser, och det var riktigt rolig läsning!

Bäst har det gått för magisteruppsatsen i ABM, Den falska nyckeln. Den har 1176 nedladdningar. Näst bäst har det gått för kandidatuppsatsen i litteraturvetenskap med 785 nedladdningar. Men roligast är kanske att mitt jättenördiga masterexamensarbete, som i sanningens namn nog kan upplevas som rätt konstigt, har 424 nedladdningar.

Man sliter ju jättemycket med de här uppsatserna, så det känns verkligen jättekul när det är fler än betygsnämnden, handledaren och opponenten som bryr sig om att läsa. Tusen tack alla ni som laddat ner!

Heureka?

I ungefär 15 år, ända sedan jag blev medveten om att det finns flera sätt att rida dressyr, har jag saknat ett begrepp för den ridning jag vuxit upp med. Ni vet, den ridning som lärs ut på de flesta ridskolorna och som man förväntas tävla i. Det som många kallar ”engelsk ridning” – ett begrepp som sticker i ögonen på mig. ”Engelsk ridning” är, vad jag vet, en amerikansk benämning på ridning som inte är westernridning. Men ur ett europeiskt perspektiv ter benämningen sig märklig, eftersom den ridning som åsyftas har uppkommit  i en alleuropeisk huvudsakligen militär kontext. Det går inte att etikettera den som vare sig engelsk, tysk, fransk eller för den delen svensk. Den är till stor del skapad av en yrkeskår som flitigt reste över nationsgränser för att lära och tjänstgöra, och dess nutida kontext är minst sagt internationell med det världsomfattande nätverk av tävlingsryttare som i princip strävar mot samma mål, det mål som jag skulle vilja använda för att definiera ridningen. Olympiaden.

I stället för ”engelsk ridning” skulle jag känna mig bekväm med att tala om ”olympisk ridning”, eller om man vill precisera det mera, ”den olympiska ryttartraditionen.” Varför då det? Jo:
– Det omfattar de grenar som främst förknippas med inriktningen (hoppning, dressyr, fälttävlan).
– Det syftar på att inriktningens utbildningsstruktur utgår från antagandet att målet är tävling/bedömning (men kräver inte att man tävlar).
– Det stämmer med antagandet att målet för utbildningen är att prestera det som efterfrågas på olympisk nivå (inte att pröva hästen i en brukskontext eller rida skolor ovan mark).
– Detta mål genomsyrar den organisation som omger inriktningen.
– Det är ett tillåtande begrepp som öppnar för en vid tolkning och för en bredd i utförandet.
– Det är inte geografiskt begränsande.
– Eftersom de olympiska grenarna i hög utsträckning utvecklades av officerare får man med kopplingen till den militära ridningen.

Nu ska jag smaka på begreppet ett tag och se om det fortsätter att ligga bra i munnen. Ytterligare en fördel är att det funkar på engelska.

Artikel på gång!

2014-05-15 11.05.30

Nu har min artikel till den publikation som kommer att ges ut som ett resultat av workshopen ”Transnational Relations in the Eighteenth Century” som hölls i Uppsala i våras gått iväg för språkgranskning! Min artikel heter ”Johan Leven Ekelund – Equerry, traveller, writer”.  I artikeln undersöker jag Leven som ett exempel på stallmästaren som kunskapsbärare av praktisk och teoretisk kunskap över såväl geografiska som temporala gränser. Utgivningen sker troligen under första kvartalet 2015.

Tillbaka i Liverpool

2014-11-14 10.25.50

Förra helgen besökte jag Liverpool igen med noden 1700-tal: Sverige i världen, världen i Sverige, som en del av det samarbete vi har med forskningscentret Eighteenth Century Worlds. Den här gången presenterade ingen av oss papers, utan vi var bara där för att nätverka med deras masterstudenter och doktorander och bevista konferensen ”Edward Rushton and Romantic Liverpool”.  Edward Rushton (1756-1814) seglade på Afrika i sin ungdom, och såg då hur illa slavarna behandlades. Han smittades av en ögonsjukdom som gjorde honom blind, och tvingades återvända till Liverpool där han så småningom blev bokhandlare och publicist. Han var en av tidens stora abolitionister, men har varit ganska bortglömd. Konferensen bidrog till att ge en bild av hans stora insats mot slavhandeln, och vi fick även nya perspektiv på i vilken utsträckning slavhandeln påverkade och försörjde Liverpool med omgivningar.

Jag fick också en chans att fördjupa mig i staden Liverpool, genom att läsa om staden och ta långa löprundor längs det gamla hamnområdet med sina delvis uppiffade, delvis förfallna byggnader och anläggningar. Det är en av de städer i England som fortfarande har sår och hål kvar efter blitzen, och där de ekonomiska konsekvenserna av övergången från manuell godshantering i hamnarna till containers med efterföljande arbetslöshet och ekonomisk kris har satt djupa spår.

Skrivandets materialitet i Liverpool

2014-06-06 14.00.18

Kom hem sent i natt från Liverpool, där jag deltagit i workshopen ”Materiality of Writing” som hölls på fantastiska Liverpool Athenaeum, ett privat bibliotek som startades redan på 1700-talet. 1920 tvingades de flytta, men byggde upp en ny biblioteksmiljö i 1700-talsstil. Som så många andra rekonstruerade miljöer från början av förra seklet har den hittat sin egen atmosfär. Det är ju inte heller en museal miljö, utan ett levande bibliotek som dessutom är lite av en engelsk klubb.

Konferensen kretsade främst kring handskrifter och arkivmaterial, och forskarna arbetade med allt ifrån polisarkiv till kokböcker. Jag presenterade Johan Leven Ekelunds manuskript och pratade dels om textetablering och dels om allt man kan läsa i marginalerna i handskrifterna. Som museolog är det förstås jätteintressant att få komma till en workshop där materialiteten i källmaterialet står i fokus.  Materiell kultur börjar bli mer och mer attraktivt som källmaterial och där kan jag tycka att det är dags för oss museologer att börja marknadsföra vad vi har för kunskaper. Jag har märkt i andra sammanhang (här upplevde jag det inte så) att många forskare inte har någon aning om att det finns mycket forskning om materiell kultur, utan de försöker uppfinna hjulet om och om igen.

 

Hästvisningar på Skokloster

MVC-002F

I Kristi Himmelsfärdshelgen ska jag åter hålla specialvisningar om hästar och ridning på Skoklosters slott. Vi får se vad kollegorna har dukat fram ur gömmorna i år! Dessutom blir det hästar i slottsparken ett par av dagarna. Susanne Cewe och hennes elever miljötränar. De brukar ha någon form av historiskt tema, undrar vad de har hittat på den här gången!

 

Carl von Linnés spritnota

2014-05-15 13.31.58

Idag var jag för första gången i universitetets arkiv för att försöka hitta mer uppgifter om stallmästare Johan Leven Ekelund som jag skriver min masteruppsats om. Jag ville framför allt veta mer om hans familj, så jag tittade igenom räkenskapsböckerna där universitets egna mantalslängder finns. Där hittade jag bland annat den här redovisningen, där man kan se vad det kostade att toppa upp alla spritinlagda specimen i naturaliekabinettet 1768. 264 daler var ganska mycket pengar, så det är lätt att förstå varför han skänkte just den delen av sina samlingar till universitetet när Museum in Altis på Hammarby stod klart året därpå.

 

 

Dagens boktips!

I våras gjorde jag praktik på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek. En av mina arbetsuppgifter var att inventera bibliotekets bestånd av litteratur om hästar med publiceringsår 1950 och senare. KSLA:s enhet för de areella näringarnas historia ger ut nyhetsbrevet Freja, och i nummer 2 2014 presenterar jag en del av de böcker jag har gått igenom. Böckerna finns på biblioteket och kan läsas på plats på Drottninggatan i Stockholm, eller så går de att fjärrlåna. Ladda ner Freja genom att klicka på bilden!

Freja