Kategoriarkiv: Hästforskning

Tid är pengar, och var finns de?

Just nu (eller rättare sagt ganska ofta) är jag lite sotis på alla doktorander som har si sådär halva sin effektiva doktorandtid, det vill säga ungefär två år, på sig att forska om sitt ämne. Som independentforskare är det ju oftast fritiden man lägger – om man har någon.

Min fritid är obefintlig just nu, eftersom jag pluggar. Dels fyller jag ett stort gap i min allmänbildning genom att läsa A-kursen i idéhistoria. På ett sätt kan jag känna att jag borde ha läst det för länge sedan, för det är väldigt allmänbildande. Men det känns också helt rätt att läsa det nu, när jag har arbetat i 1600- och 1700-talsmiljöer och i och med att min hästforskning har en stark idéhistorisk prägel. Kanske kan jag tillgodogöra mig utbildningen bättre när jag har fler frågor att ställa? För att fylla på verktygslådan ännu bättre ska jag även läsa efterantikt latin (bra när man jobbar med Linné) och diskursanalys (bra att applicera på mitt material).

Höstens jobbsökande hade bieffekten att jag hittade nytt källmaterial som jag behöver gå igenom. Jag skulle på en intervju där det ingick att göra ett arbetsprov i transkribering av 1700-talshandskrifter, och när jag satte mig på arkivet med en arkivkapsel för att öva hittade jag ett par okända avskrifter av Leven! Jobbet gick till någon med doktorshatt, men det var ju trevligt att få någon vinning av besväret.  Men det är ju så kluddigt skrivet! Tänk, den som hade en vecka att sitta och transkribera…

Equine Cultures in Transition

I höst hålls den första svenska internationella konferensen som fokuserar på hästen inom humaniora och samhällsvetenskap. Equine Cultures in Transition arrangeras av Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola och hålls i Stockholm den 27-29 oktober.

Jag har fått ett abstract antaget, “Read my works, and judge who is right” – A discourse analysis of Academy Equerry Johan Leven Ekelund’s riding manuals. Så nu under semestern blir det till att plugga diskursanalys och återknyta bekantskapen med manuskripten.

Älska digitalisering!

2015-03-12 11.34.58

En av de saker jag älskar med den tid vi liver i nu är att mer och mer spännande litteratur och källmaterial digitaliseras och blir tillgängligt var som helst där det finns en dator och internetuppkoppling. Jag har lagt till en ny sida här som du hittar under fliken ”Digital library”. Där kommer jag att lägga länkar till gammal hästlitteratur och nyare referenslitteratur som finns fritt tillgänglig online. Ladda ner, läs och lär!

1700-talets hästvardag

I onsdags var jag på Workshopen för Humanistisk-Samhällsvetenskaplig hästforskning på Södertörns högskola. Tyvärr hann jag inte vara med på hela workshopen, men hann bland annat höra Susanna Hedenborg belysa 1950-talets olympiska dressyr med Lis Hartel som prisma och Kicki Näslunds föreläsning om sadelns historia. Själv presenterade jag ett working paper om vardagen i akademistallet i Uppsala under det långa 1700-talet.  Klicka på länken för att läsa texten!

Backman_workshop_korrad

Stallvardag1700

P1010335

 

Just nu befinner jag mig i något av limbo. Masterutbildningen är över, och jag tävlar för fullt med massor av andra duktiga aspirerande forskare om de få åtråvärda doktorandtjänsterna som finns. I väntan på en sån eller på något annat lämpligt jobb forskar jag på egen hand. Tillåt mig att presentera *trumvirvel* mitt forskningsprojekt, Stallvardag1700!

Egentligen skulle det bara bli ett paper till en konferens, baserat på en pytt i panna av källmaterial som ”blev över” från uppsatsarbetet. Men redan nu känns det som om projektet har vuxit, allt eftersom jag har hittat mer att jobba med. Och jag tycker att det är ett viktigt projekt, för det handlar om något som i stort sett är outforskat – hur vardagen i stallet kan ha sett ut förr, i det här fallet på 1700-talet.

Det mesta av forskningen om ridkonstens historia handlar om ytan. Det finns till exempel en hel del forskning om parader, ryttarporträtt och ridläror. Ridkonsten spelade ju en viktig roll i elitens identitetsskapande. Jag är intresserad av vad som hände bakom kulisserna och vilket jobb som krävdes för att visa upp den där bilden. Jag är nyfiken på hur hästarna sköttes och tränades och vilka som arbetade med det. Det är saker som jag på gott och ont kan relatera till mitt eget arbete i stallet och på ridbanan. Hästmänniska då, hästmänniska nu, samma djur men så olika förutsättningar.

Första steget i projektet blir att presentera ett paper, ”Källor till vardagen i stall och manege – en metodologisk diskussion”, på Sällskapet för 1700-talsstudiers nationella konferens i maj.

Slutspurt på höstterminen

2014-12-15 13.49.11

 

De senaste veckorna har dagarna varit fyllda av skrivande från morgon till kväll. Dels ska masteruppsatsen bli färdig nu, dels var det deadline för artikeln ”A battle in the margins – Academy equerry Johan Leven Ekelund’s manuscripts on horsemanship” som nu ska berabetas av redaktionsgruppen på Eighteenth Century Worlds i Liverpool. Jag har dock fått tillfälle att bläddra lite i roliga böcker under arbetet. Bilden ovan är från en bok av Dionysus Robertson som publicerades på 1770-talet, och där får man intryck av vilken okunskap veterinärerna brottades med på den tiden. Sidan på bilden handlar om orimligheten i att bedöma hästens temperament efter dess färg.

Det är kul att bli läst!

Ibland undrar jag om det är värt besväret att gneta på med min stundtals ganska nördiga hästforskning, och om någon egentligen är intresserad av vad jag håller på med.

Jag var inne och kollade min statistik på Diva, vetenskapsportalen där man kan ladda ner mina studentuppsatser, och det var riktigt rolig läsning!

Bäst har det gått för magisteruppsatsen i ABM, Den falska nyckeln. Den har 1176 nedladdningar. Näst bäst har det gått för kandidatuppsatsen i litteraturvetenskap med 785 nedladdningar. Men roligast är kanske att mitt jättenördiga masterexamensarbete, som i sanningens namn nog kan upplevas som rätt konstigt, har 424 nedladdningar.

Man sliter ju jättemycket med de här uppsatserna, så det känns verkligen jättekul när det är fler än betygsnämnden, handledaren och opponenten som bryr sig om att läsa. Tusen tack alla ni som laddat ner!

Heureka?

I ungefär 15 år, ända sedan jag blev medveten om att det finns flera sätt att rida dressyr, har jag saknat ett begrepp för den ridning jag vuxit upp med. Ni vet, den ridning som lärs ut på de flesta ridskolorna och som man förväntas tävla i. Det som många kallar ”engelsk ridning” – ett begrepp som sticker i ögonen på mig. ”Engelsk ridning” är, vad jag vet, en amerikansk benämning på ridning som inte är westernridning. Men ur ett europeiskt perspektiv ter benämningen sig märklig, eftersom den ridning som åsyftas har uppkommit  i en alleuropeisk huvudsakligen militär kontext. Det går inte att etikettera den som vare sig engelsk, tysk, fransk eller för den delen svensk. Den är till stor del skapad av en yrkeskår som flitigt reste över nationsgränser för att lära och tjänstgöra, och dess nutida kontext är minst sagt internationell med det världsomfattande nätverk av tävlingsryttare som i princip strävar mot samma mål, det mål som jag skulle vilja använda för att definiera ridningen. Olympiaden.

I stället för ”engelsk ridning” skulle jag känna mig bekväm med att tala om ”olympisk ridning”, eller om man vill precisera det mera, ”den olympiska ryttartraditionen.” Varför då det? Jo:
– Det omfattar de grenar som främst förknippas med inriktningen (hoppning, dressyr, fälttävlan).
– Det syftar på att inriktningens utbildningsstruktur utgår från antagandet att målet är tävling/bedömning (men kräver inte att man tävlar).
– Det stämmer med antagandet att målet för utbildningen är att prestera det som efterfrågas på olympisk nivå (inte att pröva hästen i en brukskontext eller rida skolor ovan mark).
– Detta mål genomsyrar den organisation som omger inriktningen.
– Det är ett tillåtande begrepp som öppnar för en vid tolkning och för en bredd i utförandet.
– Det är inte geografiskt begränsande.
– Eftersom de olympiska grenarna i hög utsträckning utvecklades av officerare får man med kopplingen till den militära ridningen.

Nu ska jag smaka på begreppet ett tag och se om det fortsätter att ligga bra i munnen. Ytterligare en fördel är att det funkar på engelska.

Artikel på gång!

2014-05-15 11.05.30

Nu har min artikel till den publikation som kommer att ges ut som ett resultat av workshopen ”Transnational Relations in the Eighteenth Century” som hölls i Uppsala i våras gått iväg för språkgranskning! Min artikel heter ”Johan Leven Ekelund – Equerry, traveller, writer”.  I artikeln undersöker jag Leven som ett exempel på stallmästaren som kunskapsbärare av praktisk och teoretisk kunskap över såväl geografiska som temporala gränser. Utgivningen sker troligen under första kvartalet 2015.