Kategoriarkiv: 1700-tal

Tid är pengar, och var finns de?

Just nu (eller rättare sagt ganska ofta) är jag lite sotis på alla doktorander som har si sådär halva sin effektiva doktorandtid, det vill säga ungefär två år, på sig att forska om sitt ämne. Som independentforskare är det ju oftast fritiden man lägger – om man har någon.

Min fritid är obefintlig just nu, eftersom jag pluggar. Dels fyller jag ett stort gap i min allmänbildning genom att läsa A-kursen i idéhistoria. På ett sätt kan jag känna att jag borde ha läst det för länge sedan, för det är väldigt allmänbildande. Men det känns också helt rätt att läsa det nu, när jag har arbetat i 1600- och 1700-talsmiljöer och i och med att min hästforskning har en stark idéhistorisk prägel. Kanske kan jag tillgodogöra mig utbildningen bättre när jag har fler frågor att ställa? För att fylla på verktygslådan ännu bättre ska jag även läsa efterantikt latin (bra när man jobbar med Linné) och diskursanalys (bra att applicera på mitt material).

Höstens jobbsökande hade bieffekten att jag hittade nytt källmaterial som jag behöver gå igenom. Jag skulle på en intervju där det ingick att göra ett arbetsprov i transkribering av 1700-talshandskrifter, och när jag satte mig på arkivet med en arkivkapsel för att öva hittade jag ett par okända avskrifter av Leven! Jobbet gick till någon med doktorshatt, men det var ju trevligt att få någon vinning av besväret.  Men det är ju så kluddigt skrivet! Tänk, den som hade en vecka att sitta och transkribera…

Equine Cultures in Transition

I höst hålls den första svenska internationella konferensen som fokuserar på hästen inom humaniora och samhällsvetenskap. Equine Cultures in Transition arrangeras av Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola och hålls i Stockholm den 27-29 oktober.

Jag har fått ett abstract antaget, “Read my works, and judge who is right” – A discourse analysis of Academy Equerry Johan Leven Ekelund’s riding manuals. Så nu under semestern blir det till att plugga diskursanalys och återknyta bekantskapen med manuskripten.

1700-talets hästvardag

I onsdags var jag på Workshopen för Humanistisk-Samhällsvetenskaplig hästforskning på Södertörns högskola. Tyvärr hann jag inte vara med på hela workshopen, men hann bland annat höra Susanna Hedenborg belysa 1950-talets olympiska dressyr med Lis Hartel som prisma och Kicki Näslunds föreläsning om sadelns historia. Själv presenterade jag ett working paper om vardagen i akademistallet i Uppsala under det långa 1700-talet.  Klicka på länken för att läsa texten!

Backman_workshop_korrad

Stallvardag1700

P1010335

 

Just nu befinner jag mig i något av limbo. Masterutbildningen är över, och jag tävlar för fullt med massor av andra duktiga aspirerande forskare om de få åtråvärda doktorandtjänsterna som finns. I väntan på en sån eller på något annat lämpligt jobb forskar jag på egen hand. Tillåt mig att presentera *trumvirvel* mitt forskningsprojekt, Stallvardag1700!

Egentligen skulle det bara bli ett paper till en konferens, baserat på en pytt i panna av källmaterial som ”blev över” från uppsatsarbetet. Men redan nu känns det som om projektet har vuxit, allt eftersom jag har hittat mer att jobba med. Och jag tycker att det är ett viktigt projekt, för det handlar om något som i stort sett är outforskat – hur vardagen i stallet kan ha sett ut förr, i det här fallet på 1700-talet.

Det mesta av forskningen om ridkonstens historia handlar om ytan. Det finns till exempel en hel del forskning om parader, ryttarporträtt och ridläror. Ridkonsten spelade ju en viktig roll i elitens identitetsskapande. Jag är intresserad av vad som hände bakom kulisserna och vilket jobb som krävdes för att visa upp den där bilden. Jag är nyfiken på hur hästarna sköttes och tränades och vilka som arbetade med det. Det är saker som jag på gott och ont kan relatera till mitt eget arbete i stallet och på ridbanan. Hästmänniska då, hästmänniska nu, samma djur men så olika förutsättningar.

Första steget i projektet blir att presentera ett paper, ”Källor till vardagen i stall och manege – en metodologisk diskussion”, på Sällskapet för 1700-talsstudiers nationella konferens i maj.

Arga lappen

2015-04-15 14.09.24

 

Igår var jag på Landsarkivet i Uppsala och tittade i en kapsel med lite diverse dokument. Där låg bland annat denna lilla pärla, en ”arg lapp” från 1724 skriven av Olof Rudbeck den yngre, med sigill och allt. Lappen, eller rättare sagt anslaget, förbjuder stadens befolkning att vistas i Tegelhagen nedanför Uppsala slott innan gräset blivit slaget. Folk har så väl legat och suttit som ”spasserat” på ängen.  Det äventyrade höskörden, och höet från ängarna runt stan var en åtråvärd resurs bland annat för universitetet där Rudbeck vid detta tillfälle var rektor.

Slutspurt på höstterminen

2014-12-15 13.49.11

 

De senaste veckorna har dagarna varit fyllda av skrivande från morgon till kväll. Dels ska masteruppsatsen bli färdig nu, dels var det deadline för artikeln ”A battle in the margins – Academy equerry Johan Leven Ekelund’s manuscripts on horsemanship” som nu ska berabetas av redaktionsgruppen på Eighteenth Century Worlds i Liverpool. Jag har dock fått tillfälle att bläddra lite i roliga böcker under arbetet. Bilden ovan är från en bok av Dionysus Robertson som publicerades på 1770-talet, och där får man intryck av vilken okunskap veterinärerna brottades med på den tiden. Sidan på bilden handlar om orimligheten i att bedöma hästens temperament efter dess färg.

Artikel på gång!

2014-05-15 11.05.30

Nu har min artikel till den publikation som kommer att ges ut som ett resultat av workshopen ”Transnational Relations in the Eighteenth Century” som hölls i Uppsala i våras gått iväg för språkgranskning! Min artikel heter ”Johan Leven Ekelund – Equerry, traveller, writer”.  I artikeln undersöker jag Leven som ett exempel på stallmästaren som kunskapsbärare av praktisk och teoretisk kunskap över såväl geografiska som temporala gränser. Utgivningen sker troligen under första kvartalet 2015.

Tillbaka i Liverpool

2014-11-14 10.25.50

Förra helgen besökte jag Liverpool igen med noden 1700-tal: Sverige i världen, världen i Sverige, som en del av det samarbete vi har med forskningscentret Eighteenth Century Worlds. Den här gången presenterade ingen av oss papers, utan vi var bara där för att nätverka med deras masterstudenter och doktorander och bevista konferensen ”Edward Rushton and Romantic Liverpool”.  Edward Rushton (1756-1814) seglade på Afrika i sin ungdom, och såg då hur illa slavarna behandlades. Han smittades av en ögonsjukdom som gjorde honom blind, och tvingades återvända till Liverpool där han så småningom blev bokhandlare och publicist. Han var en av tidens stora abolitionister, men har varit ganska bortglömd. Konferensen bidrog till att ge en bild av hans stora insats mot slavhandeln, och vi fick även nya perspektiv på i vilken utsträckning slavhandeln påverkade och försörjde Liverpool med omgivningar.

Jag fick också en chans att fördjupa mig i staden Liverpool, genom att läsa om staden och ta långa löprundor längs det gamla hamnområdet med sina delvis uppiffade, delvis förfallna byggnader och anläggningar. Det är en av de städer i England som fortfarande har sår och hål kvar efter blitzen, och där de ekonomiska konsekvenserna av övergången från manuell godshantering i hamnarna till containers med efterföljande arbetslöshet och ekonomisk kris har satt djupa spår.

Skrivandets materialitet i Liverpool

2014-06-06 14.00.18

Kom hem sent i natt från Liverpool, där jag deltagit i workshopen ”Materiality of Writing” som hölls på fantastiska Liverpool Athenaeum, ett privat bibliotek som startades redan på 1700-talet. 1920 tvingades de flytta, men byggde upp en ny biblioteksmiljö i 1700-talsstil. Som så många andra rekonstruerade miljöer från början av förra seklet har den hittat sin egen atmosfär. Det är ju inte heller en museal miljö, utan ett levande bibliotek som dessutom är lite av en engelsk klubb.

Konferensen kretsade främst kring handskrifter och arkivmaterial, och forskarna arbetade med allt ifrån polisarkiv till kokböcker. Jag presenterade Johan Leven Ekelunds manuskript och pratade dels om textetablering och dels om allt man kan läsa i marginalerna i handskrifterna. Som museolog är det förstås jätteintressant att få komma till en workshop där materialiteten i källmaterialet står i fokus.  Materiell kultur börjar bli mer och mer attraktivt som källmaterial och där kan jag tycka att det är dags för oss museologer att börja marknadsföra vad vi har för kunskaper. Jag har märkt i andra sammanhang (här upplevde jag det inte så) att många forskare inte har någon aning om att det finns mycket forskning om materiell kultur, utan de försöker uppfinna hjulet om och om igen.

 

Carl von Linnés spritnota

2014-05-15 13.31.58

Idag var jag för första gången i universitetets arkiv för att försöka hitta mer uppgifter om stallmästare Johan Leven Ekelund som jag skriver min masteruppsats om. Jag ville framför allt veta mer om hans familj, så jag tittade igenom räkenskapsböckerna där universitets egna mantalslängder finns. Där hittade jag bland annat den här redovisningen, där man kan se vad det kostade att toppa upp alla spritinlagda specimen i naturaliekabinettet 1768. 264 daler var ganska mycket pengar, så det är lätt att förstå varför han skänkte just den delen av sina samlingar till universitetet när Museum in Altis på Hammarby stod klart året därpå.